I helgen har jag varit hos Elias. Jag kan känna mig så respektlös mot allt annat på jorden när jag säger att ingenting går att jämföra mot än när jag får vara med honom. Man kan väl i princip säga att jag har svävat på moln de senaste månaderna i mitt liv. Ibland faller jag men då plockar han upp mig igen, får mig att tänka om och jag inser att nä, allt kan bli fel ibland men de blir aldrig mer rätt än att de är han och jag i grund och botten.

I fredags jagade vi varandra på en stig i skogen. Sen åt vi tacos med banan, japp så gör man i deras hus. Hans familj är en bunt pratglada, roliga, livliga och jordnära människor som är helt toppen. Vi åkte ut till ingenstans, pluggade körkort, gick på bio.

På söndagen åt vi middag med min familj och lagade stekt banan med glass som blev toppen. Sen, hör och häpna sprang jag i skogen medans han satt och väntade i bilen på mig, men det slutar inte där, sen gymmade jag medans han satt i bilen och väntade på mig. Efter det blev det de vi är bäst på en rackarns teve kväll. Imorse vaknade jag av att han sa att jag var vacker. Tror de inte kan bli så mycket finare. Ibland undrar jag hur jag kunde ha sån pass tur.